vårt land har sett det mesta

(VARNING FÖR NÅGOT OSAMMANHÄNGANDE TEXT)

Först vill jag bara berätta att jag är en politiskt oengagerad person som egentligen inte vet att skvatt men som har en hel del åsikter efter att ha sett uppdrag granskning ang. sjukförsäkringar tidigare idag. jag vet att det är en ganska lång text, fick tom. korta ner den lite... om jag skrivit ngt konstigt eller felaktigt vore det trevligt om jag fick veta detta. texten är väl ganska så seriös, vilket är annorlunda för denhär bloggen, men jag kände att jag ville få ut mina åsikter.

Låt mig få uttrycka hur jävla förbannad jag blir på den där jävla bebisen Fredrik Reinfeldt, som i ett uttalande förklarade att han ville göra Sverige till ett friskt land, och komma ifrån alla sjukskrivningar. Det låter ju jättebra, om man inte går in på det för mycket. Det första vi icke-politiker tänker på är att han vill förbättra sjukvården, vilket är precis vad vårt land behöver just nu, känner iallafall jag. Men istället förklarade han, på sitt politiska vis, hur vi ska jobba mer, och att vi kanske inte är så sjuka som vi tror, och därmed kapabla till att arbeta. Detta reagerade jag extremt starkt på, eftersom jag själv sett hur en familj ändras och får kämpa, bla. med ekonomin, när någon i familjen blivit sjuk. Min mamma har haft cancer. Jag har flera kompisar vars föräldrar fortfarande kämpar mot den, och jag känner två personer som under de två senaste åren har dött av den. Förstås pratar vi inte bara om cancer i alla dess former, utan också om utbrändhet, depression och andra psykiska sjukdomar som tär minst lika mycket på en som en allvarlig fysisk. Dessutom kan det vara svårt att få det stödet man får när man tex. drabbats av cancer, om man lider av en psykisk sjukdom. Dels eftersom utomstående människor, som inte vet hur man verkligen känner sig, kan tro att man bara kan "rycka upp sig" eller "ta tag i sitt liv", saker som kan vara helt omöjliga för den sjuka personen, och dessutom svåra att höra. Jag har sett både psykiskt och fysiskt sjuka människor, så jag vet vad jag pratar om. Men here's the real deal: ALLA KAN BLI SJUKA. Det spelar ingen roll om du sitter på en bänk i Tensta med en mun utan tänder eller om du skvätter skum på Stureplan nätterna långa. Alla kan bli sjuka. Men på olika sätt, såklart. Mannen på Tensta's parkbänk kanske får Hepatit C genom en delad spruta eller tatueringsnål. Snubben på Stureplan kan få en släng av cancer i prostatan, eller kanske en överdos? Nu är jag väldigt fördomsfull. Klart att inte alla på Stureplan snortar upp ett lager kokain i nosen, lika klart som att alla uteliggare inte har några tänder kvar. Men folks, detta är överdrivna exempel för att ni verkligen ska förstå. Att det är inte bara utbrända änkor på 60+ som drabbas av bröstcancer (även om det är vanligare ju äldre man blir), män har också drabbats. Det är inte bara fjortonåriga pressade tjejer som får psykiska problem som kanske går så långt att de är tvungna att hoppas av skolan, det kan också vara affärsmannen på andra sidan gatan. Du kan vara 42 år, bo flott på Östermalm och ha ett perfekt jobb med en perfekt lägenhet. Och ändå kan den där dagen komma för dig. Så varför klippa av alla de chanser man har när man blivit sjuk? Varför göra det förjävliga livet ännu värre, späda på sjukdomen och kanske till och med orsaka återfall? Det låter överdrivet, men pengastress kan vara en orsak till att man mår dåligt, eller helt enkelt ännu sämre när man är sjuk. Efter ett repotage om försäkringsfusket som pågår i sverige förstår även jag att man inte ska sjukskriva folk åt höger och vänster heller. Därför tycker jag sjukskrivningen ska granskas noggrant, och ha intyg från minst två läkare och ett par tex. grannar. Jag vet inte hur själva sjukskrivningen går till idag, men är det såpass mycket fusk som pågår kan de ju inte sköta detta så bra som de borde. Försäkringskassan borde ta emot sina kunder med ett leende, istället för att få dem att hata allt som har med försäkringar och försäkringskassan att göra. Jag har inte hört många människor som tycker om deras tillmötesgående, och det är inte många gånger jag hör något positivt när det talas om dem heller. Jag må vara för ung för att förstå allt om försäkringar, men jag är tillräckligt gammal för att se om någon är nöjd eller inte, något som Försäkringskassan kanske inte är. Och kanske inte heller Fredrik Reinfeldt. För när de sjuka mår dåligt av sjukförsäkringen och skatten sänks, är det inte lika mycket glädje på de friskas gator glädje som när sjukförsäkringen förbättras på de sjukas. Ett tusen kronor kanske inte spelar någon roll i ditt liv, men de kan förändra ett liv i ett annat hem.

Här följer ett par (för mig) sjuka citat av Mr Reinfeldt:

"Jag tycker att man inte ska ha bostadssubventioner till människor som förvärvsarbetar; barnbidraget tycker jag kan tas bort; man kan göra nedskärningar när det gäller föräldraförsäkringen. Det är mycket tuffa besparingar, men det handlar om att byta princip: att rikta hjälp till de som behöver och inte bara rikta hjälp till medelklassen."

Uttalande i TV 1993. Källa: Hedin, Oscar, Utmanaren, Sveriges Television, 2006.

"De säger att tänk om det kommer polacker hit... men vakna, de är ju redan här."

Fredrik Reinfeldt apropå diskussionen om att försvåra invandring i samband med EU:s utvidgning, 15 februari 2004.

"Det finns ju grader i vad som är porr. Det finns – och detta är inget försök att säga att något av det är så väldigt bra – hårdporr som är väldigt förnedrande och annan porr som inte är det lika mycket. Sedan finns det någon slags lättporr-genre som är mer naket men inte så penetrerande. Haha, det låter som om jag är väldigt insatt och funderar mycket på det här."

Fredrik Reinfeldt om sin syn på pornografi. Intervju i Aftonbladet, 21 november 2005.

"Vi har inte ambitionen att vara det parti vi en gång var"

Fredrik Reinfeldt om de "nya moderaterna" Sydsvenskan den 23 maj 2008.

"Det där menade jag inte ens när jag sade det."

Fredrik Reinfeldt om ett förslag om att finansiera ett avskaffande av fastighetsskatten genom att slopa ränteavdragen. Källa: Sveriges Radio P1, Dagens Eko 17 augusti 2006, 16.45-17.00.